Wilfrid Stinissen är en av Nordens främsta andliga ledare. Han är uppväxt i Belgien, men flyttade redan 1967 till Sverige och var med att bygga upp Karmelitermunkarnas verksamhet här. Sedan dess har han förmedlat Guds ord till en stadigt växande läsarskara. Wilfrid Stinissen avled i november 2013.

Sören Bolander bor i Göteborg, är präst i Sv Kyrkan och ivrig WS-läsare sedan åtskilliga år tillbaka. Om Wilfrid Stinissen skriver han (på www.bibelskolan.com): "Det som gör att jag så ofta återvänder till Wilfrid Stinissens texter är att han tar Guds existens på allvar och tror på Hans kärlek. Jag vet ingen som kan tala så övertygande om Guds kärlek som Wilfrid. Hur motsägelsefullt livet än kan gestalta sig vågar han alltid tro att Gud älskar varje mänska. Att våga tro på Guds kärlek är svårt. Men knappast något är viktigare än att ta emot Guds kärlek och att leva i den. Wilfrid Stinissen hjälper oss med detta. Därför återvänder jag så ofta till hans böcker."

För att skapa en andlig kontakt är det inte alltid nödvändigt med fysisk närhet. När vi tillsammans lyssnar till Gud, som är källan och målet i varje människas liv, och tillsammans försöker att leva efter hans ord, växer en gemenskap fram som spränger alla synliga gränser i tid och rum.

Internet kan bli en utmärkt symbol för dennagemenskap och en väg till den.

Det är mig en stor glädje att här och nu få möta många hittills okända vänner, som jag hoppas att en gång få vara tillsammans med inför Guds tron. Där skall vi oavlåtligt lovsjunga det mysterium som redan nu - om än beslöjat - är uppenbarat i Guds ord.

Om vi vill öppna oss för ordet och låta det prägla vårt liv, är förutsättningen den att vi verkligen, med själ och hjärta, lyssnar. För att kunna lyssna behövs en nollställdhet frihet. Vi skall inte försöka pressa in Guds ord i våra egna mönster och planer, eller tro att våra begränsade förstånd kan rymma dess fullhet. I Guds ord når vi aldrig botten, hur djupt vi än tränger ned i det. I dag avslöjar ordet den sanning jag just nu kan rymma. I morgon avslöjar det något mer.

Det allra härligaste med Guds ord, såsom honom själv, är detta ständiga "mer".

Om mina textkommentarer kan bli en liten vink: "Kom, vi drar vidare, ut på ständigt djupare vatten!" då uppfyller de vad jag allra mest längtar efter.